måndag 15 november 2010

Aldrig är man nöjd...

Igår kväll åt Axel vid 19.30 ungefär och somnade där efter i bloggpappans famn. Han kunde läggas ner i sängen utan att vakna och bara ett fåtal gånger behövde jag gå in och stoppa in nappen. Detta var ju stor skillnad från föregående kvällar då han varit vaken nästan till midnatt. Bloggpappan och jag njöt av lite egentid under kvällen. Inte för att man inte gärna umgås med Axel, men när man gjort det sedan kl 07.00 så är den tiden ganska mycket värd! Kl. 22.30 gick jag och la mig och Axel sov gott fortfarande! Härligt! Kl 01.00 vaknar han och får ny blöja och mat. Där efter är Axel klarvaken! Han vägrar somna i famnen så till slut lägger vi honom mellan oss i vår säng. Men även där vägrar han att somna. Han är ju inte ledsen men jag kan inte slappna av och somna när han ligger där vaken. Så vid 02.45 tar jag upp han i famnen igen och testar om han somnar där. Och det gör han! Men bara för typ 5 min:( Så då får bloggpappan gå upp med honom och han somnar om igen. Denna gången sover han till 06.50! Då går Axel och jag upp och börjar dagens aktiviteter!

Jag sa till bloggpappan i morse att jag nästan hellre har Axel vaken några timmar till på kvällen än att vara vaken 2 timmar på natten...Ja, aldrig blir man nöjd! Återstår att se hur kommande kväll och natt blir!

6 kommentarer:

  1. Då är du mao en vanlig svensk. Det ingår nog i vår natur att aldrig vara nöjda. =)

    SvaraRadera
  2. Precis så har det varit här också. därför är båda sönerna nattugglor, men hellre det än att vara vaken mitt i natten.

    Hoppas denna natt blir bättre.
    Kram Mia

    SvaraRadera
  3. Vill bara säga hej och vilken fin blogg ni har. Jag har en liten kille på åtta månader med HLHS. Han gjorde sin glennop den 7 oktober. Mycket känslor när jag läser er blogg...

    SvaraRadera
  4. Ja, Mia, vi hoppas också på denna natten!

    Lisa: vad roligt med en ny läsare och tack för berömmet! Jaha, då skiljer det ju inte så mycket i ålder på våra små killar! Vi tycker det är skönt att operationen är över och att det dröjer ett tag till nästa gång förhoppningsvis...Ska gå in och kolla din blogg med! Men visst blir det känslosamt många gånger, är mycket man kan känna igen sig i...Men vilka kämpar våra små är!

    SvaraRadera
  5. Nå? Hur blev natten då, tyckte Axel att ni skulle vara vakna även denna natt?

    Ha en riktigt BRA dag!

    Kram på er!

    Annika

    SvaraRadera